torsdag 16 februari 2012

On the Boulevard of Broken Dreams

Tänk dig att du har sökt ett riktigt schysst jobb, ditt drömjobb rentav, där du skulle få göra allt det där du alltid har velat jobba med - och dessutom skulle du få en sjuk lön för det hela. Vi snackar sjusiffrig årsinkomst. Ponera vidare att intervjun går bra, och du känner att det finns så bra personkemi mellan dig och din potentiella chef att mötet måste hållas i ett dragskåp. Du väntar sedan de sagda två dagarna på att få det slutgiltiga beskedet, som du bara vet kommer att vara positivt.

Då kommer det, sent en kväll. Telefonsamtalet. Dråpslaget. Platsen har gått till en annan, mer meriterad sökande. Skräckhugget rinner igenom dig som kvicksilver från en söderslagen febertermometer på ett badrumsgolv.

När den första chocken har lagt sig återstår bara besvikelsen. Du hade hoppats och drömt under så lång tid, och redan målat upp scenarion om vad du skulle åstadkomma med ditt nya yrke. Tänkt på hur väl till pass pengarna skulle komma. Det är en besvikelse och tomhet som du aldrig trodde att du skulle uppleva.

På natten har du svårt att sova, och du är riktigt sur och tvär när du nästa morgon anländer till jobbet som högstadielärare. Det känns fortfarande overkligt att du har fått det tunga beskedet, och tankar som "tänk om" och "om inte" far som en centrifug i hjärnan. Dina kollegor förstår vad som har hänt och undviker smakfullt ämnet helt, men så fort du kommer ut i korridoren början hånet studsa mot din stålsatta kropp.

Inne i ditt klassrum möts du av en mur av skadeglada ansikten, som inte vill annat än att trycka din gamnacke ännu längre ner i sörjan av slask och brustna drömmar. De ser din nedstämdhet och de njuter av den. Hjärtat ser ut som en nåldyna efter alla taggar som ungdomarna kilar fast i det. Pulsen går upp och du tappar koncepten helt och hållet och börjar hota med sänkta betyg, uteblivet fika och "aldrig mer att ni får sluta tidigare". Du blir röd i ansiktet och kallsvettas lätt i nacken. Du har nått botten.

Så. Nu vet ni ungefär hur mitt senaste dygn har varit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar